Del 2 - Instuderingsfrågor.

Instuderingsfrågor del 2 – energi kretslopp och ekologi.

Sidor 84 – 90 (ej andra energikällor)

1. Sammanfatta berättelsen om hur ett energipacket längst inne i solen når jorden, och om

hur så småningom återgår det till rymden.

2. Vad menar man med begreppet ”arbete” i fysikaliskt sammanhang? Förklara och ge

exempel. Tänk på enheterna.

3. Vad menar man med begreppet ”effekt”? Förklara och ge exempel. Tänk på enheterna.

4. Hur kan man definiera begreppet ”energi”? Vilka energienheter finns det?
Ge exempel.

5. Vilka energiformer finns det? Förklara och ge exempel.

6. Förklara innebörden av termodynamikens första respektive andra huvudsats.

Ge exempel.

7. Vad menar man med begreppen ”energikvalitet” och ”verkningsgraden”?

Förklara och ge exempel.

8. Studera figuren på sidan 89. Vad händer med den inkommande solstrålningen när det

når jorden?

9. Vad menar man med begreppen ”flöden, lager, fonder och bestånd” i energisammanhang?

Ge exempel.


Sidor 124 –128:

10. Vad handlar ekologi om?

11. Lär dig och förstå begreppen:
Organism,
organiska föreningar,
biotiska och abiotiska omgivning,
ekosystem, population och samhällen.

12. Växter och djur behöver energi och materia för att kunna överleva.
Skriv om detta genom att tänka på följande:
Vilka ämnen behöver växter och djur?
Hur skaffar de dessa ämnen?
Hur går fotosyntesen och cellandningen till?

13. Lär känna till begreppen:
Autotrofer och heterotrofer.
Kompensationspunkten.

Sidor 132 –137 (fram till kolets kretslopp):

14. Studera bilden på sidan 133 (tillsammans med texterna i boken), där det visas hur
energi och materia flödar mellan organismerna.

15. Vad menar man med följande begrepp:
- Producent - Primärproduktion
- Konsument - Herbivorer - Karnivorer
- Näringskedja - Näringsväv - Trofinivå

16. Studera bilden på en näringskedja, samt bilden på en näringsväv från Östersjön

på sidan 135.

17. Beskriv vad som händer med energin när man ”klättrar uppåt ” på näringskedjan.

18. Nedbrytarna har en viktig roll i närings kretslopp. På vilket sätt?
Hur påverkas nedbrytarna av syretillgången?


Sidor 146 –149 (tom sjöar växer igen):

19. Plankton är en av de viktigaste organismer som finns i vattnet och de brukar delas till
två typer. Vilka?
_________ _________

20. Plankton brukar inte finnas djupt inne i sjöar. Varför?

21. Berätta om hur tillgången på syre ändrar sig med djupet.

22. Vattnet i en sjö påverkas av omgivningen. Om vattnet som rinner ut i sjön passerar

långsamt genom näringsrika åkermarker blir sjön näringsrik. Berätta om vad som

kännetecknar sådana sjöar.

23. Om vattnet som rinner ut i sjön passerar snabbt genom grovkornig mark med barrskog

blir den näringsfattig. Berätta vad som kännetecknar sådana sjöar.

24. Rinner vattnet genom myrmarker istället bildas det då brunvattensjöar.

Berätta om vad som kännetecknar dessa sjöar.


Sidan 104 (markens kretslopp):

25. Beskriv hela markens kretslopp.

26. Vad menas med vittring och erosion ?


Sidan 113 (vattnets kretslopp):

27. Beskriv hela vattnets kretslopp.

28. Vad menas med att vatten infiltreras och avdunstas ?

29. Vad menas med att vattenånga kondenseras ?